Jag vet inte varför jag plötsligt kör rubrikerna på engelska,
det kanske släpper snart? 

Fredagens resa gick söderut i storslaget väder med fina vyer.

Om vinden inte varit nordlig & termometern inte visat
2 grader kunde man ju ha låtsats traska runt vid nån grekisk
ruin.
I sandaler med strandväskan på axeln & flaskan med köpevatten
i handen… 

Per Brahe´s byggnadsverk går inte av för hackor.

Snyggt som sjutton med inmurad sten.

Ristat i sten,eller vad är det man säger?

Vi stannade här på vägen hem efter att ha varit i Jönköping
och vänt.GRANIT var måletbla,förstår inte varför den butiken
inte finns i Örebro! 

Peo var med,vän & arbetskollega-eller fd,lika arbetslös
som jag.
Hundarna fick mycket nyttig träning i stadsmiljö-
lantisar som vi är…många kommenterade dem sa Peo som
höll i trådarna när jag snabbshoppade. 

Vid ruinen däremot träffade vi en hysteriskt hundrädd kvinna
med familj.
Jag har aldrig varit med om något liknande.
Hon tänkte först inte röra sig ur fläcken när hon såg oss
komma,utan ropade på sin man som stod vid oss att hon inte tänkte
gå när det kom hundar.
Hennes man gick & hämtade henne & vi flyttade oss 5 meter
ifrån den mötande vägen.
Hon formligen skenade förbi & sa iförbifarten-Tack,jag är
JÄTTERÄDD för hundar. 

Med tanke på hur mycket hundar som rör sig ute i dagens
samhälle måste det vara ett jättejobbigt handikapp eller
vad man nu ska kalla det.
Man undrar ju vad som hänt henne & har ju svårt att förstå
hur hon kan vara rädd för mina sötnosar 😉 

Intill strandkanten rasslade isen,men den låg fortfarande tjock i båda ändarna av Vättern!